This spring, I took an evening course in English at the University of Skövde remotely: “English: Writing Texts about Facts and Opinions” (syllabus in English), 7.5 ECTS. It was refreshing to both delve into the nitty-gritty with grammar for the first in a while, but also to get an insight into the style of argumentative writing in English as compared to Swedish. Plenty of similarities, of course, but some nuances that were good to be reminded about. I thoroughly enjoyed the course and might consider publishing some of the essays I wrote for it here at a later time.
Grades for the course, A overall.
(Obviously, since this is a text about grammar and language, Muphry’s law dictates I will have made some errors in it.)
Jag såg häromdagen att EU har en utbildningssajt, EU Academy, och blev nyfiken på vad de erbjöd. Till min glädje fann jag snabbt två kurser som var intressanta. En relevant för jobbet, Digital-ready policymaking och en som tangerar mina hobbys väl, Wikibase and Semantic MediaWiki for data-driven semantics. Jag tänkte att jag skulle testa på dem för att se vad nivån på kurserna.
Digital-ready policymaking
Den här kursen gick igenom ett antal grundläggande aspekter och jag kände igen en del sedan tidigare. Innehållet är bra och inspirerande, men det är en ganska kort kurs, så man får nog kalla det en introduktionskurs. För den som precis ska börja jobba med digitala policies så är det här en utmärkt start. Om alla riksdagsledamöter tog kursen så skulle det nog bli ett stort lyft för samhället i stort då principerna är övergripande och kan appliceras på frågor i de flesta utskott.
Wikibase and Semantic MediaWiki for data-driven semantics
Här blev det istället en hel del djupare ämneskunskap, och det är ju såklart ett smalare fält om specifik mjukvara. Innehållet var rikare, med långa pedagogiska videolektioner av experter i området. För mig som hållit på med Wikidata i snart tio år var det inte mycket nytt, men det var kul att se hur även EU:s institutioner använder sig av Wikibase och hur omfattande arbete de har gjort.
Certifiering
Båda kurserna avslutas med quiz, och sedan kan man ladda ner ett certifikat, det var en fin touch.
Slutsats
Kurserna var pedagogiska och välgjorda så jag kommer nog att kika på fler. Om någon presenterar ett certifikat kan det vara värt att kolla upp kursen, för även om det finns veckolånga kurser och certifikaten ser pampiga ut så kan de representera så lite som några timmars insats.
I våras såg jag att en känd Wikimedian, Asaf Bartov, hade översatt en dikt från hebreiska till engelska. Titeln “The Swedish tounge” gjorde mig nyfiken och jag blev inte besviken. Dikten var skriven av Nathan Alterman 1943 och var en hyllning till hur Sverige tog emot judiska flyktingar utan onödig byråkrati. Oerhört fin, men samtidigt skar den bjärt mot samtidens migrationsdebatt. Jag sökte, men fann inga svenska översättningar, och det kändes nästan som att det svenska folket hade missunnats denna skatt. Jag påbörjade en översättning och Asaf gav mig även tips om en äldre engelsk översättning som hjälp. Efter att jag hade en första version kopplade Asaf ihop mig med Galit Hasan-Rokem, professor och översättare av bland annat Tranströmer till hebreiska. Tillsammans lyckades vi åstadkomma en översättning som vi var nöjda med. Och nu har den för första gången blivit publicerad, i Upsala Nya Tidning (med en liten sidoartikel om hur den kom till). Eftersom att den ligger bakom en betalvägg där parallellpublicerar jag den här.
Det svenska språket
Få känner till det svenska språket Vem talar det? Kanske ingen utom svenskarna. För landet är litet och långt ifrån stråket, nationen glömd mellan bergen och fjärdarna.
Och när Sverige sa: “Av oss skydd ska de få, alla judar som flyr över gränsen den danska”, alla världens folk kunde se och förstå hur fattigt det är språket det svenska.
Många stater hade redan gjort deklarationer, gömda skatter av retoriska stilfigurer, orden ‘visum’ och ‘kvot’ och ‘infiltrationer’ … Men i svenska saknas dessa krumelurer.
När en yngling till Sverige blir jagad, hon hänvisar ej till kartorna enveten. Hon tar honom in och till hemmet ledsagar ”migrationskollapsen” helt omedveten.
Det finns stater i världen med sjufaldiga bredder som kan ge skydd och släcka törst. Men innan de kunde en drunknande rädda de älskar att slå i sitt lexikon först.
Deras ordförråd – bevingat och färgsprakande – med “kapacitetsbrist” och “integrationskvalitet”. Bara i Sverige råder en barbarisk sed, man erbjuder sängplats och en varm kopp te.
Definitioner, därför, gör henne ej valhänt, ej heller byråkrati och formalitet, hon skriver helt enkelt “Inträde godkänt” … Må Gud förlåta hennes stilistiska fattighet.
Sverige, Sverige, sa Gud och en tår föll ner, – två glömda ord skrev ni på er port. Men de är värda traktat och encyklopedier, till och med Britannica om än aldrig så stort.
Och änglarna viskade så man knappt kunde höra. De sa till varann: vilken avgrund det är om dessa två enkla ord må beröra Den Högsta till tårar i sin höga sfär.
Nathan Alterman, 1943 Översättning av Jan Ainali och Galit Hasan-Rokem, 2022
Bilden genererad av Midjourney med prompten “jewish refugees welcomed to sweden ww2 in the style of a political cartoon”. CC BY-NC 4.0
we add letters and words
edit grammar and spelling
you may think we are nerds
that find sharing compelling
add a little fact here
to what started as stubs
builds upon another one there
evolving topical hubs
there are changes in haste
it all goes so quickly
not a minute to waste
that's right, it's a wiki
a citation to add
a statement to check
the laugh that you had
reverted by tech
if you add something wrong
or edit in spite
it won't be for long
undos make it right
you can't add that spice
or the celebrity mock
you have to be nice
or there will be a block
but contribute you can
there's no magic to it
no need to be superman
just press edit and do it
while most people read
only few make an edit
an invisible deed
that rarely gets credit
you come here to know
or just to spend time
we hope that you grow
and you send us a dime
although the knowledge is free
and editors volunteers
tech comes with a fee
and we're not billionaires
we do it with lust
we do it with pleasure
we won't say 'you must'
it's all at your leisure
we try to sum up
what we all understood
we're still just a pup
but we do it for good
I saw a short and sweet blog post about backing up podcasts by Ed Summers. And since he encouraged people to copy his approach, I gave it a try.
In essence this was just downloading a file from my podcast player, look at how the page from Ed worked and styled it a bit (borrowing from my short link site aina.li) and upload them. Quite easy!
The bonus is of course that you can explore all the podcasts I listen to. If you find something new that interests you that you subscribe to, do leave a comment or ping me on social media.
Last fall, I took a course at Uppsala University, Climate Leadership: Strategies for Transition. It was an excellent course on 5 ECTS credits, led by Mikael Karlsson, former chairman of the Swedish Society for Nature Conservation. The course ended in October, but due to COP26, the climate conference, our grades took some extra time.
Inför konferensen FOSS North där jag ska tala intervjuade podcasten Trevlig mjukvara mig. Det var ett trevligt samtal om potentialen som finns om organisationer i offentlig sektor samarbetar med varandra och använder öppen källkod.
Det är för övrigt en väldigt trevlig podd och den enda jag känner till som pratar om öppen källkod på svenska. Om det är i ditt intresse kan du prenumerera på en gång. (Och har du andra liknande tips får du gärna tipsa mig.)
Förra veckan blev jag intervjuad i podden Digitalsamtal om vad vi gör på jobbet. Det var ett trevligt samtal som berörde många av tankarna som ligger bakom hela vår verksamhet. På bara en halvtimme hann vi avverka både filosofi och praktik. Så är du nyfiken på vad jag och mina kollegor sysslar med så är detta en bra ingång. Det enda jag grämer mig lite för är att jag glömde att nämna vår fina Standard for Public Code.
Ni vet hur det är. Man håller på med sin hobby. Träffar andra som gör samma sak (pre-corona vill säga). De är trevliga och vill starta upp lokal verksamhet om något annat de är intresserade av. Man tänker att det där ämnet kan jag lite grann om och kanske kan jag ge tips om hur man startar nya saker. Det har jag gjort förut.
Man hamnar på ett möte. En mailinglista startas. Det ordnas publika evenemang och man hänger på, för att på en lördag har man ju ändå tid. Det blir skratt och relationer förstärks.
Sen flyttar man på grund av jobb. Men mailinglistan finns kvar. Man gör ett inspel då och då. Korrekturläser ett dokument. Tiden går.
Byråkratins kvarnar maler sakta men stadigt. Plötsligt ett par år senare lyser alla dioder grönt.
Man har varit med och startat ett lokalt Creative Commons chapter i Belgien.
Utöver mitt mer generella nyårslöfte (som jag skrev om igår) så har jag även ett specifikt för Wikipedia, 20-årsdagen till ära. Detta blev en följd av att vi Wikipediapodden redan förra året utlovade några. Så därför kommer jag i år att “dutta” mindre och istället göra minst en rejäl insats för; ett ämne, ett wikiprojekt, en instruktionssida, en policy och en teknisk funktion.
Mer om mina motiv, och hur det går kan man följa på min undersida på Wikipedia. Vad planerar du för Wikipedia i år?
Wikipedia startade 2001, och själv firar jag femton år på Wikipedia om en knapp vecka. Hurra!
