Futuro – Automaton (och en liten handskriven tillbakablick)

För att vika ut lite från gårdagens post, där jag närmast i en bisats nämnde Futuro, återvänder jag nu. Futuro känner jag alltså till genom min vän och gamla kursare Andreas Säfström som är en av de tre i bandet. Vi pluggade Innovations- och designingenjörsprogrammet  på Karlstads universitet tillsammans, en härlig och lärorik tid, i en klass med mycket driv där vi hittade på egna uppgifter att lösa utanför lektionstid för att få utlopp för all vår kreativitet.  Jag har följt dem länge och har sett dem i Stockholm, på Koster och har faktiskt uppträtt själv som dansare med dem på en spelning, kanske runt 2003-2004. Jag har också varit en glad hangaround när de har jobbat i studion och lärt mig en del om hur musikproduktion går till.

Men tillbaks till nuläget. Nu släpper Futuro en ny låt, Automaton, med en stop-motion-animerad video. Enjoy!

Ps. Gillar du låten ska du självklart följa dem på Facebook.

Arbeta ideellt – att ha lite självdistans (och kul)

Det här blir ett kort inlägg, men innehåller ett tips som kan ge dig mer nöje. I och med att jag jobbar i ideell sektor så tycker jag den här tumblern är alldeles fantastiskt rolig. Även om en hel del är ganska amerikanskt finns det mycket igenkänning och det är också en varningsklocka till mig som är chef så att vi inte gör vansinniga och dumsnåla saker. Så utan vidare babblande:

Working at a nonprofit.

Internationella kvinnodagen, skrivstuga, kvinnor som har fått Nobelpriset – på Wikipedia och i verkligheten

Igår hade Wikimedia Sverige i samarbete med Nobelmuseet haft en skrivstuga för att förbättra artiklarna om kvinnor som fått Nobelpriset. Även om det inte är helt sammanräknat än så verkar det som att i alla fall hälften av de 44 artiklarna hann bearbetas på något sätt, och en hel del källor har förbättrats. Några nybörjare var på plats och lärde sig hur man hanterar tekniken och de var oerhört snabba på att snappa upp hur man gör. Kul alltså!

Under dagen hade Nobelmuseet en Nobelpristagare på plats, Tawakkul Karman, som höll en föreläsning. Vi ville såklart oss hålla oss framme och låta henne spela in en liten presentation som kan användas i hennes artikel. Men vi hade problem att fånga henne efter föreläsningen, det liknade nästan rockstjärneyra med personer som höll sig framme och ville fotograferas med henne. När vi väl kom fram med hjälp av Helena Wallemo på Nobelmuseet hade vi först lite svårt att få henne att förstå vad vi var ute efter, men när Sara Mörtsell väl lyckats förklara det förstod hon genast vikten av det hela och föreslog en träff på hennes hotell senare för en lugnare miljö. Helena berättade senare att Tawakkul gett henne order att  inte låta henne lämna landet utan att hon fick träffa oss igen.

Det hela löste sig helt utan problem, vi mötte upp henne på hotellet och hon var en väldigt trevlig person som också verkade lite blyg. Med god assistans från hotellpersonalen med lämplig lokal och ljuddämpning blev det till slut rätt bra filmer. Jag var dock lite ostadig på handen efter en lång dag så ursäkta vingligheten. Det blev en film på arabiska och en på engelska och båda ligger på Commons och väntar på att läggas in i artiklar, den arabiska versionen kan du också se här nedan.

Resultat för Melodifestivalen om det hade varit upp till Wikipedias läsare

Emanuel Karlsten levererade en prediktion mitt under Melodifestvalen baserat på en spaning från Spotify, Youtube och Googlesökningar.  Där blev hans etta, tvåa, trea och fyra: Ace Wilder, Sanne Nielsen, Linus Svenning och Panetoz.

Om man tittar på sidvisningarna på Wikipedia för de respektive artisterna de senaste 30 dagarna, till och med fredagen 7 mars blev ställningen så här:

Ace Wilder 30696
Sanna Nielsen 15662
Oscar Zia 10863
Yohio 8915
Anton Ewald 8318
Panetoz 7496
Linus Svenning 6345
Helena Paparizou 1046
Alcazar 720
Ellen Benediktsson 23

Lite skillnad jämfört med de andra tre tjänsterna alltså. Och båda skiljer sig en del mot slutresultatet, framförallt på de lägre nivåerna. Båda var dock helt fel ute med att ha missat Alcazar helt, men det är kanske ändå inte kvällens största skräll. Alla datapunkterna placerade Ace Wilder långt före Sanna Nielsen, men den lilla skillnaden på enstaka procentenheter i telefonröstningen räckte till att Nielsen skulle hamna minimalt före Wilder och blev alltså vinnare!

Till nytta?

Ibland när jag laddar upp bilder till Wikimedia Commons funderar jag på om de verkligen kommer att komma till nytta. Ofta har jag en aning om i vilka Wikipediaartiklar de kan komma att användas, men det betyder inte säkert att det verkligen är till användning till folk. En gång när jag satt och sökte på mig själv på nätet hittade jag följande länk som använde en av mina bilder. http://www.myelomabeacon.com/news/2011/09/21/results-of-petct-scans-may-predict-survival-in-multiple-myeloma-patients/

Jag läser lite på sajten och ser deras syfte:

The mission of The Myeloma Beacon is to improve the treatment, care, and support available to current and future multiple myeloma patients worldwide.

Då känns allting mycket mer meningsfullt, när en av mina bilder kan ge rikare information till människor i utsatta situationer. Då spelar det inte så himla stor roll att licensen inte är korrekt angiven. Här är bilden ifråga (med en korrekt attribuering):

MRI-Philips

Av Jan Ainali  [CC-BY-3.0], via Wikimedia Commons

Commons Picture of the year 2013

Just nu pågår sista omgången i omröstningen för Picture of the year på Wikimedia Commons. Om du har gjort minst 75 redigeringar på ett Wikimedia projekt så är du röstberättigad. Kolla in här fort, du har bara till och med fredag på dig att rösta!

Pair of Merops apiaster feeding
Förra årets vinnare. Av Pierre Dalous (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0], via Wikimedia Commons

Jag har redan hunnit rösta, men det var svårt, det fanns många bra bilder. Till slut föll dock mitt val på en alldeles fantastisk bild som var skapad med Wikimedia Sveriges teknikpool. Jag ska inte ge mer fler ledtrådar utan låta er rösta ifred. Blir du däremot sugen på att pröva riktigt proffsig utrustning och kan tänka dig att ladda upp resultatet under en fri licens så kolla in teknikpoolen!

OpenBadges

Som ni kanske har sett på den här bloggen har jag lagt till en ruta där jag visar upp några OpenBadges som jag har fått. Än så länge är just de inte så mycket att stoltsera över, de är sådana som man snabbt tjänar på ett litet test, och deras verifieringslänkar när de är inbäddade i WordPress fungerar inte heller något vidare. Egentligen ganska dåliga exempel för en annars utmärkt idé. I min backpack på Mozilla ser det hela mycket bättre ut.

Det finns en otroligt stor potential här tror jag. En massa tjänster och webbplatser använder sig av olika medaljer i sin spelifiering för att höja motivationen hos användarna. Och med en ordentlig verifierbarhet så skulle det också kunna vara rejält användbart. Ta till exempel sociala medier kursen jag gick förut, där fick jag ett diplom på papper, vilket ju känns lite ironiskt i en sådan kurs. På min Linkedin-profil finns det alltså ingen direkt möjlighet att kontrollera det påståendet. Men om Linkedin hade haft stöd för att visa sådana, och kursen hade utfärdat dem så hade det varit en riktig höjdare, till nytta för både de som har en badge och för de som läser deras profiler. Nöjdare kunder för Linkedin helt enkelt.

Min förhoppning är att fler tjänster använder sig av riktiga OpenBadges istället för hemmasnickrade varianter för att ge användaren ett större värde och att fler tjänster ger möjligheten att visa dem i sin profil. Hur skulle du vilja använda OpenBadges?

Tidsstämplar på kartobjekt

Okej, nu nördar vi ner oss totalt. Tänk dig en karta med en timeslider, så att du kan säga: “Ge mig kartan över Uppsala, som det såg ut 1944”. Boom, upp kommer OpenStreetMap, fast Uppsala ser inte ut som idag, utan som det gjorde för 70 år sedan.  Okej tänker du nu, ge mig länken, det där vill jag se.

Här får jag göra dig lite besviken. Den tjänsten finns inte än. Men vi håller på att göra något åt det. Wikimedia Finland driver ett pilotprojekt som kallas Wikimaps Nordic, där vi ska försöka oss på att lista ut vad som krävs för att lösa detta och visa på vilka intressanta grejer man kan göra med det.

Idag på kontoret, uppspelta efter kickoffen (du kan hitta video från förmiddagen här) började vi fundera lite på olika scenarier. Jag fångade en bild av whiteboarden och la upp den i facebookgruppen bara för att inte glömma bort den.

I en kommentar förklarar André vad som behövs, jag drar det här med eftersom att det inte syns ovan. Varje objekt behöver ha ett start- och ett slutdatum. Dessa kan antingen vara exakta (kyrkan revs 1814-03-03) eller öppna (kyrkan finns på en karta från 1714 så den måste ha byggts innan dess). Detta reglerar hur objektet ska visas. Om du ställer in kartan innan 1714 så ska kanske kyrkan visas (görs eventuellt med en markering av något slag), 1714-1814 så visas kyrkan och efter 1814 visas kyrkan inte på kartan.

Det är inte bara objekten i sig sig som behöver ha tidsstämplar. Även namn och objekttyp behövs, båda dessa kan ju ändras över tid. Idealt skulle varje tidsstämpel dessutom ha en källa så att man kan hitta från vilken karta eller databas informationen kommer ifrån.

Kommer du på något uppenbart som vi har missat? Ju snabbare vi får med det, desto lättare blir det att få till slutlösningen, så ös på i kommentarerna nedan.

Redundans och public service

Igår på Melodifestivalens andra chans så strulade det en del med grafiken så att de inte kunde visa några listor i rutan. Men det kanske inte spelade så jättestor roll, med det beteende som kallas Second screen var det lätt för många att gå in på Wikipedia och se ställningarna uppdateras kontinuerligt. Under kvällen uppdaterades sidan 22 gånger och det var flera som utnyttjade detta, sidan visades 2284 gånger under gårdagen. Jag skrev om hur snabbt resultatet på Wikipedia uppdateras redan 2010 och det rörde sig om sekunder, ibland snabbare än SVT, även då tekniken funkade.

Så vad vill jag säga med detta? Jo, att eftersom att detta är en så vitt utnyttjad källa så är det inte orimligt att Public service själva står för att uppdatera dessa siffror, tillsammans med statiska källlänkar. Det skulle göra att frivilliga krafter skulle frigöras till att göra mer komplicerade saker än att skriva in saker som läses upp på tv. Public service skulle också kunna se till att alla officiella bilder gjordes tillgängliga  så att även om det finns frivilliga som vill lägga timmar och energi på att fotografera så skulle arbete kunna slippa dubbleras.  Redundansen skulle kunna vara en del av det normala arbetsflödet, att inte bara förlita sig på de system som finns i huset, utan även dra nytta av de öppna och allmännyttiga system som finns parallellt. Det är inga stora insatser som krävs, och om det gjordes kontinuerligt så skulle det finnas mycket mer rikt innehåll tillgängligt, inte bara för oss svenskar utan för hela världen.

Om man tycker att Melodifestivalen är lite banalt så kan samma tankar appliceras på till exempel nyhetsrapportering eller allt material från Kunskapskanalen.